.

Ja inte var det igår jag skrev och visst har det hänt mycket sedan sist.

Har fått mitt sommarjobb på Gotland vilket självklart är hur nice som helst. Jag ska hyra en lägenhet som jag ska bo i, ligger lite utanför ringmuren så tio min in till city :D. Jag hoppas verkligen på en trevlig sommar och det känns som om det är sista jag kommer jobba på annan ort. Man blir inte direkt yngre :P Hehe.

I helgen blir det inte ledigt trots lov utan ska jobba fre-sön. På söndag kör jag dubbelt pass så jag kommer verkligen känna att jag lever. Jobbar även tisdag efter skolan.

Tja det var väl allt för stunden.

Jag vet. Men nu känns det faktiskt som om mitt liv kan börja på riktigt. Efter alla svek från personer, misshandel, sexuella övergrepp och andra tråkigheter uppenbarade sig det bara för mig- det är jag som bestämmer över mitt liv. Det är jag som bestämmer om all skit ska hindra mig eller om det ska göra mig till en starkare person. Jag är känner att mitt liv börjar bli riktigt bra och det är jag glad över :)

Skönt att vara ledig idag och imorgon kommer mormor. Ska bli riktigt roligt :)

Har inget att skriva trots miljontals tankar i huvudet. Måste kanske få ordning på dom först...eller?
Jag tänker väldigt mycket, tänker och analyserar, det jag lever på. Mitt intresse skulle man kunna kalla det. Det är tankar som får tiden att gå för mig, att sitta och fundera. Nåväl.

Kort och gott, lite hederlig uppvaktning verkar inte existera längre. Om det inte gör så borde man väl fråga varannan gång? Han frågade första gången om vi skulle göra något och jag frågade andra. Är det inte hans tur nu? Fast kanske jag inte riktigt visat vad jag vill och därför vågar han inte? Men saken är den att jag inte vet och kan därför inte göra så mycket. Skulle kännas fel om vi började kyssa varandra och sedan att det ledde till sex. När jag inte ens vet om jag är intresserad av att fortsätta träffa honom. Jag som utlyser att jag är säker och vet vad jag sysslar med. En person med koll helt enkelt. Men jag är som sagt helt förvirrad och vet varken ut eller in. Känner mig maktlös över mig själv och det är en läskig känsla som jag inte vet hur jag ska hantera.

Akuten…ja jag kan nog inte tänka mig en bättre praktikplats. Jag får verkligen göra allt roligt. Idag har jag varit med och gipsat ett flertal gånger. Har även börjat ta hand om patienter lite smått, riktigt läskigt eftersom allt jag gör på akuten har vi aldrig gjort i skolan.

Jobbar helt och det är lite segt, men men. Det går väl det med, synd bara att man inte får betalt. Det är väl det västa då man inte får pengar i december. Nu när man har praktik är det omöjligt att jobba extra också så dåligt att praktiken är sist. Men nu snart är jag klar usk:a. Fan så trevligt, till hösten bär det av åt ssk-studier. Jag längtar riktigt riktigt mycket och jag hoppas innerligt att jag kommer in, intagningspoängen har aldrig varit högre :/

Jag är en fejkad människa?

Ja, middag ute tillsammans med min ”dejt”. Det var trevligt och senare gick vi hem till honom. Han försökte kyssa mig och dum som jag är så vände jag bort huvudet, haha alltså stackars kille. Jag vet inte varför jag gjorde det och vad det är som spökar. Jag sov över där, det blev lite stelt i sängen och han försökte lite smått men fattade väl att jag inte ville. Vad elak jag är, och även om man kan tro det, så kör jag inte med något "spel". Hoppas att han inte tror det, jag vill bara inte förhasta mig. Samtidigt kanske han tröttnar och jag vet inte om jag skulle gråta floder över det. Skulle känna som om jag vunnit, en seger. Med tanke på mitt bagage skulle en lättnad ske, jag skulle nog väga några kilo mindre.

Ja det är tragiskt.

Kan se mig själv i framtiden, runt 30 år och jobbar häcken av mig. Bo i fin lägenhet inne i stan. Vänner kommer på besök, vi lagar mat och går ut och har roligt. Mina vänner återvänder hem till en varm säng där deras karl väntar. Jag återvänder till en sval säng, där ingen väntar. Jag ser det ändå som något fint, rogivande. Men frågan är hur pass lycklig man är. Jag är så trasig inombords, inte som något psykfall och inget man skulle märka. Om man inte kommer mig riktigt när…och vem vill avslöja att man är trasig? INGEN.

Därför gillar jag inte förhållande, jag avskyr det.  Tror inte det kommer hjälpa mig att gå till en kurator. Eller är det bara så att jag motarbetar mig själv som gör att det inte kommer hjälpa? Jag är så lost. Jag är annars hyfsat förnuftig, vettig eller vad man nu vill säga. Men inte när det rör det här. Ja återigen, så tragiskt.

Jag gör det innerligt.

Testade den nu och fick "Någon flirtar med dig och du vet inte hur du ska förhålla dig till saken. Kanske det är allvar."

Hur kan det stämma så bra, jävla spåkulan gör det alltid tycker jag. Kör på den stenhårt och ja det kan både vara bra och dåligt.

Å jävla tönt en annan, förstår mig inte på människor ibland. Börjar fråga när han ska få sin massage, hävdar att det bara är oskyldigt och inget annat. Tror han att jag är född igår? Lite vin och snack samt massage. Hmm.

Haha gårdagen, ja. Filmen sög, inte min typ av film men han skrattade. Vi såg även 1½ film till som också var riktigt dåliga, gick på tv:n Jag skrattade någon gång bara för att :P
Vi satt upp och mellan varven han la sin arm runt mig. Smekte mig försiktigt på armen, och då sa jag att det kittlades. Haha stackars honom. Tillslut la vi oss ner och det va ganska mysigt. Han frågade om jag ville sova över men eftersom jag inte hade mitt insulin med mig så gick det inte. Lika så bra kanske så han körde hem mig vid tretiden. Så ja, vi får väl se hur det utvecklar sig, jag tycker dock att det känns väldigt läskigt.


Ikväll blir det Köttfondue, så sjukt jävla gott :D Skulle ha ätit det igår men varken jag eller min syrra var hemma. Blir ett fint avslut på veckan.

Alla vet ju mer eller mindre vad det betyder, intimt. För intimt för egen del. Var han tvungen att fråga om vi kunde se film, hade föredragit något mer icke-intimt.

Börjar bli nervös, det känns inte riktigt bra. Hur ska jag hälsa på honom, ska vi sitta eller ligga i soffan och tänk om filmen suger. Haha mina funderingar, det är ganska uppenbart att jag inte gillar att se film när man ska träffas typ första gången när det ligger något i luften. Ja i vanliga fall är vi klasskamrater men det är inte samma sak, hm.

Jaha, fan vad han ska vara snygg. Sjuksköterskan, eller ska man säga sjukskötaren?
Fick dessutom sticka honom för första gånge, fan vad jag skakade med min hand. Riktigt jobbigt men det gick bra. Länge sedan jag tyckte att någon va så snygg som han är. Ha!

Har nu tagit en mängd med blodprov, hittat venen och så...så nu är jag lite mer säker. HAHA. Men rikrigt jopbbigt första och andra gången. Jag gillar blod nu, när bloder kommer in i provrören. Man känner att rören är varm och goa när bloder är på plats. Kalla mig vampyr ;)

Kan inte sova riktigt än eftersom jag vänt på dygnet då jag jobbat natt i två dagar. men det ska väl gå bra, älskar min praktik förresten.

Haha underhållning. Fick en patient idag som var född 1993, jo tjena säger jag. Identitetshandlingarna var utfärdade av skatteverket så resten kan ni tänka ut själva. Här har vi en person som uppenbarligen ljugit om sin ålder för att få stanna i vårt kära land. Jag är själv född 1989 och han, en man, som man ser är äldre än mig ljuger och säger att han är 17 år. Älskar Sveriges system.

Min praktik på akuten är i varje fall riktigt rolig, gud så nervös jag har varit men börjar få lite koll på vissa saker trots att jag bara varit där i två dagar. Det finns allt där, gamla, unga, små, stora, ja alla möjliga människor. Man kan verkligen få se allt. Snygga killar finns också på avdelningen, riktigt najs än alla gamla kärringar som finns i hemtjänsten och på boende.

Körde ett pass idag mellan 1600 och 2400, fick sluta lite tidigare. Imorgon kör jag ett nattpass, dvs mellan 2100 och 0700 så jag får inte lägga mig på ett tag än. Jag håller på att dö av trötthet då jag gick upp vid 0900 idag. Men ska jag orka med kommande nätter så måste jag hålla mig vaken till minst... gråter floder :P

Igår skrev jag ett prov med 22 sjukdomar, förstå, 22 sjukdomar! Skulle skriva så mycket som möjligt om dessa. Helt sjukt.

Idag var sista dagen innan praktiken.
Det är sjukt 1½ år och nu är det hela snart slut. Dags att börja på ett nytt kapitel, efter sommaren. Får tyvärr inte mina betyg tillräckligt snabbt innan jullovet så kan inte söka in. Bara att gå och vänta en termin till...eller ja jag ska studera. För orka vara arbetslös, bli tvingad till att söka jobb och så. Nej jag har bättre saker för mig. Ska äntligen börja träna på allvar. Går inte att vara så otränad som jag är.

...och där stod jag, i en ny värld som öppnade sig så vackert för mig. Världen som jag strävar efter- sjukhusvärlden.

Besökte min praktikplats idag, nämligen akuten. Gud så spännande och en massa snygga karlar.
Synd bara att det snöat så mycket idag att jag kom som en dräpt katt. Men hur som helst, jag har fått mitt schema, passerkort och nycklar. Så spännande att jag inte finner ord. Enligt schemat ska jag även jobba natt, helt sjukt. Inte beredd på. Börjar då vid 21 och slutar 07. Hur ska jag vända och vrida på mina dygn så som jag behöver? Kommer bli helt utslagen. Kommer även få ta mängder av blodprov, gud. Jag kommer skaka mig in i venen på patienten :P

Det går inte att beskriva med ord hur roligt det kommer att bli. Samtidigt kommer jag känna mig som ett litet barn, helt hjälplös. Inte veta vad jag ska göra och så.

Är inte det sjukt läskigt när man kommer på sig själv. Eller hur ska man förklara det? I vilket fall...
Har pratat med en kille över nätet i mer än ett år, väldigt intensivt dessutom. Jag är inte typen som gör så för vad tjänar det till? Vi har nog pratat om allt, ja precis allt.

Det är mer eller mindre bestämt att vi ska träffas framöver, hjälp gud. Har visat vem jag egentligen, alla tokiga idéer, åsikter och även den snuskiga sidan av mig.
Skrev precis till honom

Jag: Vi pratar aldrig om något roligt längre
Han: För trött nu iaf
Han: Vi har ändå gjort så mycket idag
Jag: Nej :P
Han: Händer ändå inte så mycket för mig just nu
Han: Alltid jag som startat konversationer förr
Jag: Ja det var då, men det glömmer man ganska fort

Är det bara jag som får en känsla av att vi är i ett  förhållande och befinner oss i en kris?

När jag kom på mig själv med att tänka det tappade jag andan. WTF liksom.

Ja så kan man säga att jag och min vän som ringde mig i onsdags. Frågade om jag ville hänga med till Ullared och jag sa ja, en timme senare hämtade hon mig. Ja Ullared tänker både jag och ni. Fy fan har jag tänkt men det går att ge saker en chans. Ska inte säga att jag gillade det överdrivet mycket men ogillade väl det inte heller. Köpte lite bra hygienprodukter, godis och äkta skinnhandskar.

I vilket fall så sov jag hos min kompis i två timmar innan vi skulle ge oss av, vi väntade på att hennes kille skulle sluta jobba. Han var väl hemma vid fem på morgonen och sedan begav vi oss. Totalt döda men vi hade väldigt roligt.

Det mest sorgliga var alla barn som var med, stackars ungar säger jag bara. Vilket jävla folk det är där är en annan sak. Aldrig sett på maken på knepiga människor. Tar med sig hela familjen två gånger om året för att åka dit och handla kläder. Så jävla synd om barnen måste jag säga.
En rolig sak var att jag träffade en vän där, haha vad är chansen?

Kom hem 12 timmar senare helt döda.

Är jag den enda personen i världen som hatar lov? Jag hatar det för jag har nästan inget att göra.
Igår umgicks jag med en kompis en sväng sedan blev det bio med en annan. Idag har jag sett Dexter och Gossip Girl samt läst lite ur en bok jag måste bli klar med snart. Jag känner pressen men det är så jävla jobbigt att känna sig tvingad. En bok på 500 sidor känns lite överkurs när alla andra tog en med hälften. Ska även recensera den och och skriva lite andra uppgifter. Samtidigt måste jag snart börja plugga till ett riktigt stort prov som handlar om en massa sjukdomar.