När jag vaknade idag insåg jag hur dålig dagen skulle bli. Allt har varit godnatt, men nu under kvällen har jag varit gladare.
Har hjälpt mamma (igen) på hennes jobb. Borde kanske kräva en anställning snart? hehe.
Har äntligen tagit tag i mig själv och solat. Känner mig lite fräschare även om det är en plåga att gå upp varje morgon.
Vitare för varje dag
Kallare för varje dag
Mindre pengar för varje dag
Inga kläder alls!
Jag och mamma planerar att slänga ut alla kläder vi har. Allt känns trist.
Funderar starkt på att åka iväg som au-pair igen. Ett år till usa. Frågan är bara om jag ska ta mig i kragen och börja söka. Dock vill jag tjäna lite pengar först så jag har något att leva på.
Jag är ju ung (och dum?) så kan ju göra lite som jag vill.
Har också funderat på varför man alltid ska plågas? Alltså, vem fan vill ställa klockan och tvinga sig själv att gå upp. Kroppen vaknar när den vill, den ska inte vakna bara för att en klocka ringer. Det var dessa tankar som fick min dag att bli dålig. Borde fan köpa en ö ute i medelhavet och bo där. utan pengar eller något. Skulle helt ärligt funka för mig.
Jag är sjukt ytlig och tänker en väldans massa på olika saker. Men helt ärligt, jag tror jag skulle klara det.
Ibland undrar jag, varför i helvete bryr jag mig om allt möjligt?
Någon mer än jag som tror jag kommer bli psyksjuk? Haha
Livet är som en okänd väg. Man vet inte vad som finns längre fram.
